Meny

Finansinspektionen skapar osäker bomarknad

Finansinspektionen skapar osäker bomarknad

Skärpta amorteringskrav löser inte bostadsmarknadens strukturella problem. Det skriver Ulrika Blomqvist, David Johnsson, Mårten Lilja, Mats Åkerlind och Günther Mårder.

Finansinspektionen vill se skärpta amorteringskrav. Hushåll som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver nuvarande amorteringskrav, enligt förslaget som nyligen varit ute på remiss. Hushållen med störst skulder i förhållande till inkomst och bostadens värde tvingas alltså amortera minst tre procent.

Även om de tuffare villkoren endast gäller nytagna lån ser vi flera problem med FI:s förslag. FI bortser från att prisutvecklingen på bostäder är en logisk följd av bostadsbrist, eskalerande markpriser och låga räntenivåer. Det finns också en risk att bostadsköpare övergår till att ta dyra blancolån i stället för bolån.


Skärpta amorteringskrav slår hårt

FI:s modell löser inte bostadsmarknadens strukturella problem. Konsekvensen blir snarare att hushållens marginaler krymper, vilket i sin tur leder till att den tillväxtgenererande konsumtionen dämpas. Skärpta amorteringskrav slår hårt mot både förstagångsköpare och redan etablerade på bostadsmarknaden. Vi har tagit fram några konkreta räkneexempel som visar hur rörlighet, ansvarstagande och företagande bestraffas av Finansinspektionen.  

Pensionären och änkan Elsa flyttar till en lägenhet i Stockholm från en villa i Sundsvall för att komma närmare barn och barnbarn. Elsas årsinkomst är 240 000 kronor. Det nya bolånet är 1,8 miljoner kronor, lägenhetens marknadsvärde 4,3. Det ger en belåningsgrad på 42 procent och en skuldkvot på 7,5 gånger årsinkomsten. Elsa kommer att krävas på en utgift om 18 000 kr per år då hon tvingas amortera 1 procent.

Nyskilda föräldern Anders väljer att bo kvar i radhuset utanför Göteborg tills barnen har gått färdigt i skolan. Anders årsinkomst är 570 000 kronor. Efter skilsmässan växer bolånet från 2,1 miljoner kronor till 3,3 miljoner kronor. Radhuset har ett marknadsvärde på 4,3, vilket ger en skuldkvot på 5,8 gånger årsinkomsten och en belåningsgrad på 77 procent. Anders kommer att tvingas att amortera tre procent per år, vilket innebär en årlig utgift om 99 000 kronor.

Företagaren Linda i Skåne investerar ett större belopp i sin affärsrörelse. Lindas årsinkomst är 600 000 kronor. Med en villa vars marknadsvärde är 5 miljoner kronor ökar hon bolånet från 1,25 miljoner kronor till 4,25. Det ger en belåningsgrad på 85 procent och en skuldkvot på 7,1 gånger årsinkomsten. Med en amorteringstakt på 3 procent per år får Linda en utgift på 153 000 kronor per år, utöver driftskostnaden.

Drabbar inte bara spekulanter

Elsa, Anders och Linda är inga spekulanter som utnyttjar de låga räntorna och den akuta bostadsbristen. Tvärtom är det förändrade livssituationer och yrkesmässiga ambitioner som påverkar nivån på deras bolån. De bestraffas för den politiska oförmågan att lösa bostadsmarknadens strukturella problem.

För låt oss vara tydliga: Skärpta amorteringskrav gör varken att byggtakten kommer i fas med befolkningstillväxten, eller att rörligheten i befintligt bestånd förbättras.

Digitalt språk i nya funktionskrav

Efter årsskiftet startar det konkreta utvecklingsarbetet med nya AMA Funktion.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digitalt-sprak-i-nya-funktionskrav-26100
Nils-Eric Sandberg

Om lagligt och olagligt

Exakt vad som är lagligt ska framgå av lagtexten.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/om-lagligt-och-olagligt-26098

Planering för effektivt resursnyttjande

Om produktiviteten ska förbättras måste planeringen förbättras.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/planering-effektivt-resursnyttjande-26092
Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085
Staffan Åkerlund

Någon vill göra det extra tufft för Urban

Kurera alla tendenser till lånehysteri genom att främja konkurrens mellan boendeformerna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/nagon-vill-gora-det-extra-tufft-urban-26059

Betong är brandsäkert och minskar skaderisker

Det säger sig självt att kan man förhindra att en brand sprider sig så ökar säkerheten.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betong-ar-brandsakert-och-minskar-skaderisker-26053
Torun Nilsson

Trump har den perfekta mixen

Kanske är Trumps presidentskap inte den tillfällighet de flesta hoppas på.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/trump-har-den-perfekta-mixen-26023
Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Vad har potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b ...
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/psykologin-betyder-mycket-konjunkturen-26022