Meny

"Energivett för plånboken och för miljön"

"Energivett för plånboken och för miljön"

"Vi anser att det blir bäst om kommunen tänker rätt från början, redan vid upphandlingen," skriver Mirza Kahvic, fastighetsdesigner på Parmaco, som hävdar att skolornas energianvändning kan minskas stort.

Enligt Energimyndigheten står byggnader för över 50 procent av Sveriges totala energianvändning. 2018 var den totala användningen av el i Sverige 141 terawattimmar, varav sektorn bostäder och service använde 73 terawattimmar el. Skolor utgör 21 procent av landets totala byggnadsarea för lokaler. Dessa skolor förbrukar tre terawattimmar el per år. Här finns stort utrymme att genomföra betydande energibesparingar.

Enligt en undersökning av Energimyndigheten och Boverket kan en genomsnittlig skola minska elanvändningen med cirka 30 procent. Totalt blir det 1 TWh per år om man räknar ihop alla skolor i hela landet. Det innebär en besparing på 1 miljard kronor, eller 2 000 lärartjänster, per år.

När vi på Parmaco bygger våra förskolor och skolor är det vårt designteam med arkitekter och designers som ritar skolorna så att de bland annat ska bli så energioptimala som möjligt. Utöver att sträva mot klimatmålen brukar vi hjälpa kommunerna att se hur de kan spara stora summor på att vara energismarta. Kommunen bör även tänka på att när elevantalet förändras påverkas skolors termiska klimat, vilket leder till oplanerade och onödiga energiförluster.

Vi anser att det blir bäst om kommunen tänker rätt från början, redan vid upphandlingen. En LCC-beräkning ger en mer rättvis bild av totalkostnaden för projektet än vad anskaffningspriset gör. På så vis upphandlar man en energieffektiv byggnad med låga driftskostnader, samtidigt som kommunen kommer ett steg närmare till att klara energi- och klimatmålen.

Nedan följer sju tips för kommuner som vill minska sina energikostnader:

1. Värmesystem

Med rätt värmesystem kan man minska byggnadens klimatavtryck avsevärt, samtidigt som man får en behaglig inomhustemperatur året runt. Tänk på att klara energikraven för lokaler! Något som blir svårare att göra med direktverkande elvärme. Satsa istället på ett vattenburet system, vilket lönar sig i längden både för plånboken och miljön. En högre investeringskostnad tjänar man in med lägre energikostnader.

2. Formfaktorn

Byggnadens form har stor inverkan på dess energieffektivitet. Man talar om byggnadens formfaktor. Formfaktorn, F, är förhållandet mellan byggnadens omslutande area (grund, ytterväggar och tak) och dess uppvärmda area. En mindre formfaktor är bättre ur energisynpunkt. Det gäller att minska den omslutande arean och göra byggnaden kompakt. På så vis försvinner mindre energi genom väggar, golv och tak.

3. Solvärmelast

Solvärmelast är solvärmen som passerar fönster och värmer upp våra rum. Den påverkas av storleken på  fönstren, där större fönster tillåter mer solinstrålning. Även placering och riktning av fönstren har betydelse. Tyvärr är denna värme ganska liten under vintern när behovet är som störst och under årets varma dagar kan solvärmen medföra alldeles för varma lokaler. Ett kylbehov uppstår för att uppnå behagligt inomhusklimat. En lösning med komfortkyla eller ökad ventilation blir dyrt och energikrävande. En billigare och mer miljövänlig lösning är att använda solavskärmning. Än bättre är det att planera för detta i ett tidigt skede genom solvärmelastberäkningar. Med rätt storlek och placering av fönster i rätt riktning slipper man övertemperaturer.

4. Byggnadens klimatskal

Byggnadens klimatskal är dess ytterväggar, golv, tak, fönster och dörrar. Ett tätt och välisolerat klimatskal har stor inverkan på byggnadens energiförluster. Det så kallade U-värdet, som beskriver materialets isolerförmåga, ska vara lågt. På så vis behåller man mer värme inomhus, vilket gör att uppvärmningsbehovet minskar.   

5. Belysning

Skolornas belysning är en av de stora energibovarna med en genomsnittlig energianvändning om 21 kWh/kvm och år. Byt därför ut gamla lampor mot energieffektiva alternativ såsom lågenergilampor och LED-belysning. Genom att installera närvarostyrning slipper man ha belysningen tänd i onödan.  

6. Storkök

Enligt Energimyndigheten står storköken för den tredje största elförbrukningen i skolor. Apparater som används i storköken är väldigt energikrävande och oftast på under många timmar om dagen. Gamla, och omoderna, storkök har energiförluster på upp till 90%! Fråga alltid efter energieffektiv utrustning i skolornas storkök.

7. Lokalutnyttjande

Enligt SKL står skolornas lokaler tomma 85 procent av tiden under ett år. Då tar man hänsyn till att verksamheten inte bedrivs under helger, lov, vardagskvällar/nätter med mera. Resterande tid, det vill säga tid då skollokalerna faktiskt används, utgör endast cirka 1 300 timmar per år. Samtidigt är genomsnittlig drifttid för skolors ventilationssystem cirka 3500 timmar per år. Med tanke på att så mycket som 40 procent av byggnaders energiförluster sker genom ventilation är det klokt att anpassa drifttiden efter verksamheten.

"Skärpta regler behövs mot buller från grannar"

Med ett nytt mått kan väl avvägda krav ställas.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skarpta-regler-behovs-mot-buller-fran-grannar-28017
Nils-Eric Sandberg

Släpp lägenheterna loss!

Portugiserna klarar sig på sitt portvin – men vi?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/slapp-lagenheterna-loss-27992
Erik Kalmaru

”Mer funky business 
i byggbranschen”

Nya upphandlingsstrategier för utvecklingen framåt.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mer-funky-business-i-byggbranschen-28001

Släng inte ut barnet med badvattnet

Nedläggning hotar forskningen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/slang-inte-ut-barnet-med-badvattnet-27975
Torun Nilsson

"Jämställdhet ger klimatutmaningar"

Torun Nilsson ser en ny och viktig uppgift för byggbranschen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/jamstalldhet-ger-klimatutmaningar-27959
Anders Carlén

"Det blir trevligare med en jämställd arbetsplats"

Anders Carlén drar en parallell mellan sin tid som FN-soldat och byggarbetarens vardag.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/det-blir-trevligare-med-en-jamstalld-arbetsplats-27951

"Krafttag krävs för att öka elsäkerheten"

Roger Kvist, Sverigechef på Eaton, om elrelaterade bränder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/krafttag-kravs-att-oka-elsakerheten-27939
Pernilla Ström

Staten ska inte se oss som kunder

Hade de frågat om medledarskap hade jag inte ens fått vikariera i vaktmästeriet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/staten-ska-inte-se-oss-som-kunder-27923
Anders Carlén

Ta extravarvet – det är värt det

Jag gissar att väldigt få av er använder DDT.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-extravarvet-det-ar-vart-det-27922

“Vi behöver stöd från de ansvariga politikerna”

Initiativ krävs för att klara målen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-behover-stod-fran-de-ansvariga-politikerna-27917