Meny

”Energisparstödet kan missa målet”

”Energisparstödet kan missa målet”

”För flerbostadshus inom fjärrvärmeområden måste prioritering av åtgärder göras i rätt ordning med målet att det som ger störst mätbar effekt på minskade utsläpp av koldioxid görs. Regeringsförslaget om energi-sparstöd missar det”, menar Johnny Kellner, energidebattör.

Ju mer vi hushållar med energi desto dyrare riskerar energikostnaderna att bli.

Det regeringsförslag på skattefinansierat energisparstöd (SOU 2017:99) som nu är ute på remiss, kan betraktas som ett slags styrmedel med mål att stimulera fastighets-ägare till att vidta energihushållningsåtgärder främst för flerbostadshus. Det är emellertid inte husknutna tekniska åtgärder som är det effektivast sättet att minska utsläppen av koldioxid för flerbostadshus inom fjärrvärmeområden. I första hand måste prioritering av åtgärder göras i rätt ordning som ger störst mätbar effekt på minskade utsläpp av koldioxid. Vilken sorts energi som tillförs byggnaden är den åtgärd som är väsentlig och ger mätbar effekt för att minska andelen utsläpp av växthusgaser. Prioritera rätt sak i rätt ordning där det ger störst effekt på klimatet.


Klokast att prioritera byggnadsknutna investeringar?

Är det alltid klokast att i första hand prioritera dyra byggnadsknutna investeringar för att minska energianvändningen med huvudmål att minska andelen koldioxid? Satsningar på tilläggsisolering av fasader och byte av funktionsdugliga fönster på flerbostadshus inom fjärrvärmeområden minskar utsläppen av koldioxid relativt marginellt. Tekniska installationer som värmeåtervinning med från- och tilluft (FTX) ger omedelbara värmehushållningseffekter och förbättrar samtidigt inomhusmiljön, men dessa är dyra och tekniskt komplicerade att installera och ökar el-användningen. Störst mätbar effekt för att minska utsläpp av koldioxid som borde prioriteras är att tillförseln av fjärrvärme sker genom ökad andel av biobränsle utan inblandning av plastavfall. Cirka 90 procent av flerbostadshusen är i dag anslutna till fjärrvärme. Det sannolikt effektivaste styrmedlet är en enhetlig koldioxidskatt/avgift som ger alla samma marginalkostnad till att vidta reduktion av växthusgaser där de är effektivast och billigast att göra.

Regeringsförslag som nu föreligger är villkorat att stöd endast får lämnas om dessa medför en minskad energianvändning med minst 30 procent med åtgärder på ventilation och/eller klimatskärm. Vid större renovering är kravet 50 procent minskad energianvändning. Det är tveksamt om regeringens förslag till energisparstöd ger några effekter på klimatet.


Energisatsning i miljonprogrammet ger liten effekt

En stor satsning på energieffektivisering inom miljonprogrammet kommer självklart att medföra att flerbostadshusen får ett allt lägre värmebehov, men som ger en relativ liten effekt på utsläppen av koldioxid. Energieffektivisering får till följd att värmetätheten blir låg. Detta kan få till följd att fjärrvärmebolagen ”tvingas” kompensera sina minskade värmeleveranser med ett högre pris på fjärrvärme för att täcka sina rörliga och fasta kostnader. Fjärrvärmebolagens alternativprissättning eller likabehandlingsprincip har sin smärtgräns för låg lönsamhet. Tillkomst av nya stadsdelar kompenserar inte energibolagens intäktsbortfall. Nya stadsdelar får naturligtvis en ännu lägre energitäthet vilket inte passar in i energibolagens affärsmodeller att investera i nya olönsamma fjärrvärmekulvertar. 

Risken är också att energisparstödet kan leda till ökad användning av värmepumpar inom fjärrvärmeområden som kortsiktigt kan vara fastighetsekonomiskt lönsamt men långsiktigt vore en olycklig samhällsutveckling med ett större el-energi och el-effektberoende när kärnkraften efterhand av åldersskäl fasas ut. När ett regeringsförslag presenteras är det väsentligt att de alltid redovisar en konsekvensanalys så att eventuella sekundära ekonomiska effekter belyses och kan hanteras.

Det vore olyckligt om resultatet av effektiviseringsåtgärder blir att ju mer energi vi hushållar med desto dyrare blir energi- och effektkostnaderna för fastighetsägarna.

”Det bästa får inte bli det godas fiende”

debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/det-basta-far-inte-bli-det-godas-fiende-27892
Nils-Eric Sandberg

Vår bisarra riksbank

Många av riksbankscheferna har haft konstiga idéer
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-bisarra-riksbank-27862
Erik Kalmaru

Riksarkitekten påminner oss 
om vilket samhälle vi vill skapa

Är det i år vi börjar resan mot samhället i arkitekturpolicyn?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/riksarkitekten-paminner-oss-om-vilket-samhalle-vi-vill-skapa-27874
Anders Carlén

Hållbarhet kan mätas 
i kronor och ören

Har vi råd att inte hålla koll på slöseriet?
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/hallbarhet-kan-matas-i-kronor-och-oren-27861

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Delar av norsk infrastrukturmarknad har helt enkelt havererat.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-vill-inte-ha-den-norska-modellen-till-sverige-27858
Torun Nilsson

"Låt oss få rum att sova på jobbet"

"Byggbranschen kan bidra med kloka förslag," skriver Torun Nilsson.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lat-oss-fa-rum-att-sova-pa-jobbet-27837
Anders Carlén

"Vem ska betala för kalaset?"

Att agera testpilot kostar pengar, påminner Anders Carlén.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vem-ska-betala-kalaset-27835

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

"Dags att slå fast – koppar är grönt"

Hannu Heiskanen, ordförande för SCDA, hävdar att koppar är ett hållbart byggmaterial.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-att-sla-fast-koppar-ar-gront-27825

KTH:s högskoleingenjörer är vinnare

Känner inte igen hotbild.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/kths-hogskoleingenjorer-ar-vinnare-27808
Pernilla Ström

Fjärilar – varken krångliga eller dyra

Vart tog syrenbersåerna vägen?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fjarilar-varken-krangliga-eller-dyra-27805