Meny

Den första tröskeln måste sänkas

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har ingen bostadspolitik för den som saknar kötid och kapital. Fortsatta kreditregleringar innebär att fler inte får uppleva känslan av att kliva över den första egna tröskeln. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

”Här sjunker bostadspriserna mest.” ”Bostadspriserna kan fortsätta att falla.” ”Varnar för bostadsbubbla – priskrasch väntas”. Det går bra för Sverige. Tillväxten är stark. Sysselsättningen ligger på en generellt hög nivå. Investeringarna i bostäder, förskolor, sjukhus, vägar och järnvägar ökade med 12 procent under 2017. Det är den kraftigaste investeringsökningen i samhällsbygget på över 10 år. Samtidigt fylls tidningarna med svarta rubriker. Framförallt bostadspriserna har varit en följetong under hösten. Och visst råder ökad osäkerhet på marknaden. Därför finns anledning att nyansera bilden av höstens prisfall.

Störst procentuella prisökning de senaste fem åren finns i högskolestäder som Karlskrona, Jönköping och Sundsvall. Prisökningar på 100 procent sedan 2013 är inte ovanliga. Utvecklingen är en logisk följd av bostadsbrist, jobbskatteavdrag, stigande markpriser och energi- miljö- och säkerhetskrav som gör det dyrt att bygga i Sverige.


Sverige har flera bostadsmarknader

Det är inte heller i högskolestäderna som priserna sjunkit mest under hösten. Enligt Valueguards index är den generella nedgången för bostadsrätter 7,8 procent kvartalet oktober till december. Nedgången i Stockholm är 9,6 procent. Det är också i Stockholm och Göteborg, våra två största städer, som tolvmånadersförändringen är negativ. Den som köpte sin lägenhet 2015 kan dock fortfarande räkna hem en vinst på sitt boende.

Vad säger dessa siffror? Dels att Sverige inte har en bostadsmarknad utan flera. Dels att prisnedgången inte är som störst där priserna har ökat mest. Fundamentala faktorer har inte heller förändrats. Tvärtom förblir räntan låg under 2018. Bristen på bostäder kvarstår till följd av den kraftiga befolkningsökningen. Urbaniseringen fortsätter och förstärks.


Ökat utbud i nyproduktion

Den höga byggtakten har ökat utbudet i nyproduktion i de högre prissegmenten. Viss nybyggnation kan också komma att ombildas från bostadsrätter till hyresrätter som en följd av det mer osäkra marknadsläget. Det är ytterligare ett argument mot en reglering av upplåtelseform i detaljplan, snarare än ett bevis för att det byggs för mycket.

På sina håll har det byggts dyrt för att sälja innan det som bidrar till att generera värdet – grönytor, förskolor, kommunikationer – är på plats. Men detta är inte signifikativt för nyproduktion i mellansegmentet, utan gäller framförallt projekt riktade mot en mer köpstark målgrupp.

Det finns ingen patentlösning för alla nya och gamla problem på bostadsmarknaden. Frågor som långsiktiga finansieringslösningar för nyproduktion, och hur rörligheten i befintligt bestånd förbättras, kräver breda politiska samtal redan i början av nästa mandatperiod. När bostadsbehovet nu är lika omfattande som oron för hushållens skuldsättning måste politiken på allvar våga adressera målkonflikten i att varje nyproducerat ägt boende leder till en högre aggregerad skuldsättning.


Viktigt att lyfta blicken

Givet befolkningsökningen är det viktigt att lyfta blicken. Sverige växer med en miljon invånare de kommande tio åren. Under samma period ökar andelen kapitalsvaga hushåll. Men samtidigt som allt fler får det svårare att efterfråga det byggda fortsätter politiken att höja trösklarna till det första boendet.

Sveriges Byggindustrier har vid ett flertal tillfällen varnat för reformer – dit hör b la FI:s ”skuldkvotsbroms” och ränteavdragsbegräsningar för företag – som hindrar byggande och skapar oro hos hushållen. Hur ska finansieringen lösas över tid? På vilket sätt påverkar det skärpta amorteringskravet just mig? När kommer jag att kunna få ett eget hem?

Våra medlemsföretag behöver även fortsättningsvis känna att man vågar satsa. Hushållen måste ges fler möjligheter att finanseria sitt boende. Den stora utmaningen fram till 2025 är kombinationen av finansiella förslag som motverkar detta, inte höstens hack i bostadspriserna.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247
Pernilla Ström

Krisanpassa samhällsbyggnaden

Beredskap kommer ställa nya krav på stadsplaneringen och byggsektorn i framtiden.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/krisanpassa-samhallsbyggnaden-26217