Meny

"Bygg skolor som inte går att sätta eld på"

"Bygg skolor som inte går att sätta eld på"

Skolbränder är ett eskalerande samhällsproblem. Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda. Det är hög tid att kommunerna ställer krav på att skolor ska byggas i material som inte går att tända eld på, skriver Anna Ranow, ingenjör på Cembrit.

Sverige är sedan länge bäst i världen på skolbränder, men det är inget att vara stolt över. Det är ett samhällsproblem som accelererar. Det har gått så långt att nödvändiga och till synes självklara åtgärder uteblir. Bränderna har blivit normaliserade när det i stället borde råda nolltolerans. Problemet behöver angripas från flera håll.
Ingen annan byggnad är så utsatt för bränder i Sverige som just skolbyggnader. Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda, vilket är en dubbelt så hög andel som i samhället totalt sett. 2017 brann 667 skolor och av dem var 429 anlagda. Antalet anlagda skolbränder i Sverige har ökat med 47 procent på två år, enligt Brandskyddsföreningen. Senast kunde vi i media läsa om Gottsundaskolan i Uppsala som totalförstördes i en anlagd brand.


Problemet ur ett annat perspektiv

Det är viktigt att fråga sig varför det finns barn och unga som vill bränna ner sin skola och går till handling, men också varför de lyckas med det. I debatten framkommer att det är ”auktoritetskris”, att det behövs mer ordning och reda, tydligare gränser och påföljder. Detta är klokt, här finns mycket att göra, men vi vill lyfta problemet ur ett annat perspektiv. Varför bygger man överhuvudtaget skolor som går att sätta eld på?
Skolbränder startar oftast från utsidan av skolbyggnaderna och efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppet är många gånger så snabbt att brandkåren inte hinner fram och de bränder som ger störst skador är de som börjar i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden. Nästan utan undantag handlar det då om skolor som är byggda med träpanel på fasaden, helt eller delvis, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan.
För att hindra anlagda bränder måste vi bygga mer robust och brandsäkert. Det räcker inte som många byggherrar gör att förlita sig på Boverkets byggregler. I Brandforsks rapport ”Anlagda skolbränder går att förhindra” kan man läsa följande: ”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”.


Utreder inte konsekvenserna

Ett annat kritiskt moment är när material byts ut och man inte utreder konsekvenserna av bytet. Detta är vanligt när man vill komma ner i kostnader med ett billigare material, men det händer också då man vill pröva nya ekologiska material. Oavsett anledning, om man frångår en testad lösning, behöver man anlita en brandkonsult som gör ett utlåtande om konstruktionen är likvärdig. Här är reglerna otydliga och många byggherrar är omedvetna om att ansvaret vilar på dem.
Det enklaste sättet att skydda en byggnad mot anlagd brand är att bygga med helt obrännbara material. En förebild i det här sammanhanget är Skolfastigheter i Stockholm som efter att ha fått skyhöga försäkringspremier lyckades vända utvecklingen genom att höja säkerhetstänkandet på alla nivåer. En av åtgärderna är att de bygger alla nya förskolor och skolor med obrännbara fasader i tegel eller fibercement. Dessa material har även fördelen att det syns att de inte går att antända. Det är ingen idé att ens försöka.
Det är hög tid för kommunerna att lära av misstagen, skärpa kraven i sina upphandlingar och börja bygga skolor som man inte kan sätta eld på. På vilken annan arbetsplats skulle man acceptera en sådan osäker arbetsmiljö? Det är bara en tidfråga innan en dödsbrand sker.

”Det bästa får inte bli det godas fiende”

debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/det-basta-far-inte-bli-det-godas-fiende-27892
Nils-Eric Sandberg

Vår bisarra riksbank

Många av riksbankscheferna har haft konstiga idéer
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-bisarra-riksbank-27862
Erik Kalmaru

Riksarkitekten påminner oss 
om vilket samhälle vi vill skapa

Är det i år vi börjar resan mot samhället i arkitekturpolicyn?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/riksarkitekten-paminner-oss-om-vilket-samhalle-vi-vill-skapa-27874
Anders Carlén

Hållbarhet kan mätas 
i kronor och ören

Har vi råd att inte hålla koll på slöseriet?
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/hallbarhet-kan-matas-i-kronor-och-oren-27861

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Delar av norsk infrastrukturmarknad har helt enkelt havererat.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-vill-inte-ha-den-norska-modellen-till-sverige-27858
Torun Nilsson

"Låt oss få rum att sova på jobbet"

"Byggbranschen kan bidra med kloka förslag," skriver Torun Nilsson.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lat-oss-fa-rum-att-sova-pa-jobbet-27837
Anders Carlén

"Vem ska betala för kalaset?"

Att agera testpilot kostar pengar, påminner Anders Carlén.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vem-ska-betala-kalaset-27835

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

"Dags att slå fast – koppar är grönt"

Hannu Heiskanen, ordförande för SCDA, hävdar att koppar är ett hållbart byggmaterial.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-att-sla-fast-koppar-ar-gront-27825

KTH:s högskoleingenjörer är vinnare

Känner inte igen hotbild.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/kths-hogskoleingenjorer-ar-vinnare-27808
Pernilla Ström

Fjärilar – varken krångliga eller dyra

Vart tog syrenbersåerna vägen?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fjarilar-varken-krangliga-eller-dyra-27805