Meny

Bygg kan sänka utsläppen men incitamenten saknas

Bygg kan sänka utsläppen men incitamenten saknas

Byggsektorn har potential att halvera sina utsläpp till 2030. Det finns tekniska lösningar, forskningen har visat att det går. Ändå går omställningen långsamt. Det måste bli lagkrav att redovisa byggnaders klimatpåverkan för att driva på omställningen, skriver projektledningen för Livscykelperspektiv i Smart Built Environment.

IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade nyligen en rapport som visar att det finns tekniska lösningar för byggnader att minska klimatpåverkan till nästan hälften. Motsvarande resultat för anläggningar bekräftas i en rapport från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Det handlar huvudsakligen om att vid projekteringen skapa en mer klimatsmart och resurseffektiv materialanvändning. Det gäller också att tänka cirkulärt, att återanvända det som går och att välja konstruktionslösningar med lång livslängd som går att underhålla med en låg klimatpåverkan.

För att stödja en marknadsdriven utveckling av klimatförbättrade produkter och lösningar behöver upphandlingssituationer gynna de företag som driver denna utveckling. Detta kan säkerställas genom att välja de leverantörer som med hjälp av miljövarudeklarationer kan visa att de har den lägsta klimatpåverkan i sin produktgrupp.
 

Metodik för att beräkna klimatpåverkan finns

Det finns i dag över 3 600 miljövarudeklarationer för varor och tjänster som används i bygg- och fastighetssektorn. Dessa miljövarudeklarationer, även kallade EPD (Environmental Product Declaration), baseras på allmänt accepterade metoder för att beräkna och bedöma klimatpåverkan och är förankrade i europeisk bygglagstiftning. Det betyder att marknaden redan nu, på frivillig basis, tillämpar en gemensam metodik och skapar på så sätt en grund för att ställa krav på en byggnads miljöpåverkan under hela dess livscykel.
 

Digitalisering är en nyckel till klimatförbättringar

EU presenterade nyligen ett europeiskt gemensamt klassificeringssystem för byggnader. Dessutom pågår i Sverige en nationell satsning på digitalisering i bygg- och fastighetssektorn, Smart Built Environment. Genom finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas tillsammans med medverkande företag och organisationer, är det ett av de största innovationsprogrammen med en budget på över 200 miljoner kronor i en första etapp. I programmets fokusområde Livscykelperspektiv görs smarta digitala klimatberäkningar genom att återanvända och digitalisera den information som redan finns och används i byggprocessen. Resultatet förädlas längs hela värdekedjan och all information om det färdiga projektet kan sedan underhållas och användas av den som förvaltar byggnadsverket. De flesta är övertygade om att när vi väl kommit över tröskeln till den digitala byggprocessen så kommer den att resultera i mer resurs- och kostnadseffektiva byggnadsverk med bättre kvalitet och miljöprestanda.

Lösningar finns, men inget händer

Tekniska lösningar för att uppnå klimatmålen till 2030 finns alltså redan och en digitalisering kan hjälpa till i denna utveckling. Men varför händer inget?

  • Alla vet att vi måste göra något åt klimatproblematiken, men samtidigt ser vi att det idag saknas betalningsvilja och incitament att beställa byggnadsverk med minskad klimatpåverkan. För att nå klimatmålen är det nödvändigt att stegvis införa krav på användning av LCA-metodik för att uppnå klimatförbättringar. Till att börja med måste det bli lagkrav på att redovisa en byggnads klimatpåverkan.
  • Vi kan konstatera att beställare i allmänhet saknar kunskap om hur de ska beställa en byggnad med bättre klimatprestanda. Liksom att projektörer saknar kunskap och verktyg för att göra nödvändiga beräkningar och därmed kunna föreslå klimatförbättrade lösningar. Här behövs ett kunskapslyft med aktörsanpassad information om hur livscykelanalysbaserade prestanda och krav ska användas samt hur kraven ska följas upp med stöd av digitala underlag.
  • Det är vår övertygelse att digitalisering kommer göra det möjligt att införa miljökrav och samtidigt stärka branschens konkurrenskraft och bidra till en kvalitetsmässigt bättre och mer resurseffektiv bygg- och förvaltningsprocess. Staten som är en stor beställare kan driva på ett sådant tekniksprång och ta de initiala kostnader som på lång sikt kommer att tjänas in mångfaldigt i form av både klimatförbättringar, resurseffektivitet och en bättre samhällsekonomi.

Boverket bedriver nu flera regeringsuppdrag som ska vara klara i början av 2018, med syfte att utreda vad som behövs för att sektorns ska bli klimatneutral 2045. På samma sätt pågår departementsutredningen Modernare byggregler som också omfattar klimatpåverkan och där vi glädjande nog ser att regleringsbrevet anger att hänsyn ska tas till att använda digitalisering båda när det gäller att ställa och följa upp miljökrav.

Vi sammanfattar att bedömningsmetoder och faktaunderlag finns för att vi ska uppfylla EU:s mål att minska klimatutsläppen med 40 procent till 2030. För att det ska bli möjligt i verkligheten behöver vi ta digitaliseringen till hjälp och samtidigt öka kunskapen om hur krav på klimatförbättringar kan ställas. Låt staten vara pionjär i detta arbete, vi uppmanar de utredningar som nu pågår att utarbeta incitament som stödjer denna utveckling.

Pernilla Ström

Inspektörsväldet tar över

Snart är de fler än verksamhetsutövarna.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/inspektorsvaldet-tar-over-27381
Erik Kalmaru

Både harar och sköldpaddor måste bygga Sverige

Byggprojektet börjar innan första spadtaget.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bade-harar-och-skoldpaddor-maste-bygga-sverige-27391
Staffan Åkerlund

Överskatta inte svårigheterna 
med skatte- och bopolitiken

Skatteverket gnuggar händer över slopade månadsavgifter.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/overskatta-inte-svarigheterna-med-skatte-och-bopolitiken-27376

"Glorifieringen av trä hot mot klimatsmart byggande"

Ord står mot ord, forskning mot forskning.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/glorifieringen-av-tra-hot-mot-klimatsmart-byggande-27370
Fredrik Friblick

Sky is the limit

Vi skulle behöva lite av Deinokrates energi.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/sky-limit-27348
Staffan Åkerlund

Reformerna kommer underifrån

Tellusgatan ett föredöme för rikspolitiken.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/reformerna-kommer-underifran-27355

"När krisen kommer tvingas branschen till förändring"

Vi är för glada och feta.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/nar-krisen-kommer-tvingas-branschen-till-forandring-27343

Så ska du tänka när du väljer säkerhet för ditt byggprojekt.

Annons.
Så ska du tänka när du väljer säkerhet för ditt byggprojekt.
http://byggindustrin.se/sponsrat/gar-bo/experten-sa-valjer-du-ratt-sakerhet-ditt-bygge-27282
Staffan Åkerlund

Chefredaktörens ursäkt till Caroline Szyber

Besviken på ordval.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/chefredaktorens-ursakt-till-caroline-szyber-27354
Nils-Eric Sandberg

Rätt att dra av räntan

Jag önskar mig i bostadsdebatten ett inslag av icke-artificiell intelligens.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ratt-att-dra-av-rantan-27291
Staffan Åkerlund

Forskning och utbildning behöver fler öppna dörrar

Sveriges bygguniversitet, KTH, välkomnar täta band till näringslivet.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/forskning-och-utbildning-behover-fler-oppna-dorrar-27290