Meny

Betongvägar kräver högre kvalitet

Betongvägar kräver högre kvalitet

Betongvägar är ett långsiktigt och bra alternativ för våra vägbyggen, inte minst nu när vi öppnar för allt tyngre fordonslaster. Rätt utförda, med hög kvalitet på stenmaterial och betong, klarar de decennier med minimalt underhåll, skriver forskningsingenjören Ellen Dolk på Statens Väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Att använda betong på vägar är inget nytt i Sverige, under efterkrigstiden belade vi flera av våra vägar med betong. Tidigt visade det sig att betongvägarna i Sverige fick mer spår än de på europeiska kontinenten. Under sjuttiotalet byggdes flera betongvägar i Skåne med bland annat starkare stenmaterial och bättre betongkvalitet. Dessa vägar klarade sig bra i över trettio år innan de behövde repareras.

I slutet av åttiotalet gjordes nya försök att få en betongbeläggning som kunde stå emot det svenska dubbdäcksslitaget. Det byggdes kortare sträckor vid Södertälje och vid Arlanda. Tidiga mätningar visade på mycket litet slitage och de två stora projekten med E6 förbifart Falkenberg lades i betong.

Dessa fyra sträckor har alla stått emot dubbdäcksslitage väldigt bra. Endast ett av dem har haft några oförutsedda problem och det är södra halvan av förbifart Falkenberg som har haft problem med innestängt vatten och erosion under vägen som har lett till långa sprickor längs vägen som krävt reparationsåtgärder. Men spårdjupet är endast fem millimeter efter 20 år i bruk.

 

Dra lärdomar av misstagen

Misstag går att dra lärdomar av. Från den spruckna sträckan i Falkenberg lär vi oss att det är viktigt med tillräcklig dränering under vägen. Det viktigaste är inte att hindra vattnet att komma in, det viktigaste är att låta vattnet hitta en väg ut.

I slutet av nittiotalet belades E20 mellan Eskilstuna och Strängnäs med betong. Redan vid trafiköppning märktes att vägen var ojämn och den fick sin första slipning redan under sitt första år, istället för efter planerade tjugo års ålder och den har tidigt fått problem med spår. Betongkvaliteten är markant sämre än på de tidigare nämnda sträckorna. Och vilket stenmaterial som faktiskt användes vid bygget vet vi inte med säkerhet i dag.

Av detta lär vi oss vikten av att ha noggranna kontroller och uppföljning under byggnationen för att säkerställa att vägen blir bra utförd.

När E4 förbi Uppsala och upp till Björklinge skulle beläggas med betong ställdes av någon anledning inte lika höga krav på stenmaterialets hårdhet som på de tidigare sträckorna eller på motsvarande asfaltsträcka. Vid utförandet användes blandade stenkvaliteter vilket kan ge en snabb och plötslig ökning av spårdjupet på vägen. Av detta lär vi oss att det är viktigt med bra och homogent stenmaterial på betongvägar, precis som vi redan vet att det är på asfaltvägar.

Det är tråkigt, och kostsamt, att våra nyast byggda betongvägar behöver repareras så mycket tidigare än planerat. Men de ger oss också viktiga lärdomar och bättre möjlighet att i framtiden göra en stark och långsiktigt hållbar beläggning på lämpliga platser. Med rätt stenmaterial, rätt betongkvalitet och med noggranna kontroller av utförandet ska en betongväg endast behöva ett par slipningar och några byten av fogmaterialet under trettio till fyrtio år.
 

Betongbeläggning håller torrt

Har man en betongbeläggning i en tunnel, med bra dränering och minimalt med vatten på vägbanan behöver kanske inte ens fogarna tätas och en torr vägbana minskar också slitaget i sig. I tunnlar har betong också den stora fördelen över asfalt att den inte bidrar till livsfarlig rökutveckling vid bränder. Betongens kanske största fördel är att trafikens tyngd spelar mindre roll för spårbildningen. Därför kan betongbeläggningar göra nytta på de vägar som ska kunna bära lastbilar som väger upp till 74 ton enligt riksdagens beslut den 3 maj 2017.

Det finns alltså alla möjligheter att göra en bra betongväg som ger stor nytta under lång tid, om vi väljer rätt förutsättningar och rätt plats.

Dags för offentliga inköpschefer att leva upp till sina stolta miljömål

Kommuner måste våga ställa miljökrav.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-offentliga-inkopschefer-att-leva-upp-till-sina-stolta-miljomal-25316

Ropen skalla - Coclass till alla

Intresset för Coclass är inspirerande!
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ropen-skalla-coclass-till-alla-25251
Fredrik Friblick

Att bygga upp – och riva ner

Det är så mycket elände i världen. Vad har vi byggare med det att göra?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/att-bygga-upp-och-riva-ner-25248
Staffan Åkerlund

Detta lär vi oss av Citybanan

Inga systemfel, ändå inträffade olyckorna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/detta-lar-vi-oss-av-citybanan-25246
Erik Kalmaru

Trä – är det byggnadsmaterialens Kinderägg eller är det inte det?

Är det bara guld och gröna skogar?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/tra-ar-det-byggnadsmaterialens-kinderagg-eller-ar-det-inte-det-25205
Pernilla Ström

Ös ur dig din svärta på papper

Det råder brist på journalister. Det är allvarligt av många skäl.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/os-ur-dig-din-svarta-pa-papper-25204

”MP borde kunna bättre än så om nybyggnation!”

”MP-ministrarnas utspel måste tolkas som att de vill se fler regler"
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/mp-borde-kunna-battre-sa-om-nybyggnation-25181
Staffan Åkerlund

Finns medvetenhet om risker med systemskiften?

Historien borde lära oss att systemskiften på bostadsmarknaden medför stora risker.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-medvetenhet-om-risker-med-systemskiften-25197

Rätt balans i styrningen

Krav måste ställas på olika nivåer för att få till en förändring.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ratt-balans-i-styrningen-25162

Grön el har ett annat pris

Jonas Gräslund, Skanska, om Johnny Kellners debattartikel i Byggindustrin 17/2017.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/gron-el-har-ett-annat-pris-25167