Meny

Bädda för snöröjning utan Svarte Petter nästa vinter

Bädda för snöröjning utan Svarte Petter nästa vinter

Sverige behöver fler snöröjare, inte färre. Den underentreprenör som gör jobbet ska ha en rimlig ersättning. Allt annat är både samhällsfarligt och omoraliskt – och det borde Trafikverket och kommunerna förstå, skriver Hampe Mobärg, Vd, Maskinentreprenörerna, ME.

I vårt land blir det vinter varje år, även om inte alla kommer ihåg det. När den kommer och snösvängen inte är ute i tid, då hytter svensken gemensamt med näven. De tycker att det tar tid och att resurserna är för klena. Ett modernt samhälle är väldigt beroende av effektiva transporter och det är inte rimligt att lite snö då och då ska vara hinder ett för detta. 

Just nu är det dags för ansvariga på Trafikverk och kommuner att bestämma om nästa vinters snöfall ska skapa samma onödiga kaos som under senaste vintern. Risken är uppenbar om man inte ser över villkoren och hur marknaden för snöröjning (inte) fungerar. Många maskinentreprenörer tar inte längre snöröjningsuppdrag på grund av den marknadssituation som råder. Det kostar mer än det smakar.

Trafikverket och kommunerna ansvarar för snöröjningen på våra vägar, men saknar i stort egna resurser. Därför upphandlar de en huvudentreprenör för uppgiften, ofta ett stort nationellt bygg- och anläggningsföretag eller Svevia. De bolagen har inte heller egna maskiner, utan upphandlar tjänster från en tredje part, låt oss kalla det Snöröjning Sverige, som också saknar egna resurser. De lägger därför i sin tur uppdraget på ytterligare en underentreprenör, den som faktiskt åker ut och flyttar på snön så att vi andra kommer fram.

 

Svårt för underentreprenörerna att överleva
 

Trafikverket, kommuner, ”stort bygg- och anläggningsföretag”, Svevia och Snöröjning Sverige är bra på att räkna. Statliga Svevia är uppenbarligen väldigt bra på det. I tidningen Byggindustrin (9/17) beskrivs Svevia som en statlig vinstmaskin och kassako med en vinst på 429 miljoner kronor 2016. För entreprenören som ligger sist i inköpskedjan, är läget annorlunda. När det är dags att rulla fram maskinen är marginalen tunn som en snöflinga i vårsol. Ibland går det jämnt upp, ibland kostar det pengar, särskilt med kollektivavtalsenliga löner och övriga krav som ska uppfyllas. Till det kommer kostnader för både diesel och maskin. Beställarna skickar Svarte Petter – kostnaderna – vidare medan mellanleden plockar in pengarna. Inte konstigt att Svevia går med rekordvinst.

En liten underentreprenör med några få anställda kan ta tre olika vägar för att överleva i den världen. Att personligen ta alla dyra helg- och nattskift, att fuska med säkerhet, löner och vila (kanske mindre smakligt), eller att helt enkelt låta maskinen stå. Den sista utvägen lär bli allt vanligare, redan i dag signalerar Trafikverket att det fattas 300 snöröjningsfordon på vägarna, trots att det finns mer mobila arbetsmaskiner än någonsin i Sverige. Det är i och för sig inte konstigt om det är så att det kostar mer att köra än vad man får betalt.

Om vi vill ha effektiv snöröjning är det kontraproduktivt att låta mellanleden fortsätta sko sig. Sverige behöver fler snöröjare, inte färre. Den underentreprenör som gör jobbet ska ha en rimlig ersättning. Allt annat är både samhällsfarligt och omoraliskt – och det borde Trafikverket och kommunerna förstå. Nu är det dags att börja förhandla priser och krav för nästa vinters snöröjning. Skicka då inte Svarte Petter till underentreprenören, för om ni gör det så kommer vi att köra fast igen och igen och igen. Så länge det blir vinter i Sverige. Och det är bra länge det, ho, ho, ho!

Nils-Eric Sandberg

Vår svårbegripliga bostadsskatt

Grundproblemet är att Sverige är ett avlångt land.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-svarbegripliga-bostadsskatt-24960
Staffan Åkerlund

Knyt ihop den fysiska världen med den digitala

Vi befinner oss redan djupt inne i en ny industriell revolution.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/knyt-ihop-den-fysiska-varlden-med-den-digitala-24963

"Bostadsrätternas köpare kan få mer inflytande"

Forskare pekar på möjligheterna.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/bostadsratternas-kopare-kan-fa-mer-inflytande-24945
Torun Nilsson

Fröjd att se mångfaldig kapitalism

Hur skapar man nya kapitalister?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/frojd-att-se-mangfaldig-kapitalism-24886
Staffan Åkerlund

Integration – ett vägval i hundraårsperspektiv

Invandring är bra. Punkt.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/integration-ett-vagval-i-hundraarsperspektiv-24884

”SKL-rapporten ger inte rätt bild av byggloven”

Bostadsbristen kräver en faktabaserad debatt.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skl-rapporten-ger-inte-ratt-bild-av-byggloven-24885
Erik Kalmaru

Spela fotboll eller bestiga Mount Everest – hur ska man tänka vid partnering?

Partnering har blivit ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt i byggentreprenader.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/spela-fotboll-eller-bestiga-mount-everest-hur-ska-man-tanka-vid-partnering-24874
Pernilla Ström

Allt regelkrångel är inte dåligt

Varje ny regel kan säkert äga sitt berättigande.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/allt-regelkrangel-ar-inte-daligt-24843
Staffan Åkerlund

Politik i digital samtid

Finns det byggarbetare om 13 år?
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/politik-i-digital-samtid-24840

BSAB har stor potential

Ett bra utgångsläge för att införa ett nytt klassifikationssystem.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bsab-har-stor-potential-24809