Meny

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

Köp ”grön el” är ett miljöargument som används av elbolagen i marknadsföringssyfte. Försäljning av ”grön el” (verifierad genom ursprungsgarantier) eller koldioxidfri el är ett exempel på greenwash, skriver Johnny Kellner, fristående energi- och miljöexpert.

Marknadsföring som får ett bolag att framstå som om man tar ansvar för miljön utan att egentligen leva upp till detta har fått ett eget namn ”Greenwash”. I Sverige använder till exempel elbolag miljöargumentet ”köp grön el” i sin marknadsföring för att spela på företags och konsumenters miljöansvar och känslor. Byggbolag köper ibland ”grön el”, ofta i god tro, för att framstå som ett företag som värnar om miljön och för att förgylla sina årsredovisningar. Försäljning av ”grön el” (verifierad genom ursprungsgarantier) eller koldioxid fri el är ett exempel på greenwash. Av den svenska elproduktionen är redan 98 procent koldioxidfri. Alla kunder får redan dessa ”gröna elektroner” i sina eluttag vare sig man vill det eller ej. Den gröna el som erbjuds minskar därför inte utsläppen av koldioxid. Elbolagens försäljning av grön el borde snarare vara ett fall för marknadsdomstolen?

Grön el produceras i kraftvärmeverk med biomassa, sol, vind och vatten. Kärnkraften som också är koldioxidfri kommer att avvecklas i den takt som politikerna indirekt kan påverka via energiöverenskommelsen i juni 2016. Elcertifikattillägg som alla kunder redan i dag får betala på sina elräkningar är till för att ge utrymme för att investera i ny förnybar el, till exempel i vindkraft. Att då elbolagen försöker sälja ytterligare grön el för något öre mer per kilowattimme utöver det befintliga elcertifikatsystemet känns mycket märkligt. Ett argument som miljöengagerade har för köp av grön el är att när efterfrågan på grön el är större än tillgången så ökar trycket på utbyggnad av förnybar el. Men det kan i stället lika gärna innebära högre elpriser, så brukar marknadskrafterna fungera när det gäller tillgång och efter frågan. Hade elbolagen haft någon form av egen avsättningsfond för grön el till ny vindkraft hade det måhända varit mera trovärdigt. I vissa miljöcertifieringssystem ges extra poäng vid köp grön el. Man frågar sig då till vilken miljönytta? Man frågar sig också vem får de resterande två procenten av elektroner i sina vägguttag.

 

Gratis att gröntvätta elanvändningen

Utbudet från elbolagen av ursprungsgarantier av el är mycket högre än efterfrågan, vilket resulterar i att priset på denna el i stort är detsamma som för ”smutsig el”. Det är i princip gratis att gröntvätta sin elanvändning. Systemet med grön el i Sverige innebär således enbart en omfördelning av statistik som inte påverkar utvecklingen av energisystemet eller utsläppen av koldioxid.

Att köpa grön el som enda miljöåtgärd och som får ett bolag att framstå att man gör något för miljön är en form av greenwash vilket snarare riskerar att urholka bygg-
bolags trovärdighet när byggindustrin i övrigt bedriver ett
ambitiöst miljöarbete. Det går aldrig att köpa sig fri från sitt miljöansvar. Snarare borde elbolagens försäljning av grön el synas av marknadsdomstolen som ett exempel på en form av ”falsk marknadsföring” utan nytta!

Nils-Eric Sandberg

Reglerarnas marknad

Tanken var att ingen skulle kunna tjäna pengar på sin bostad.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/reglerarnas-marknad-26199

Social housing är ingen lösning på bostadsbristen

Strukturer skapar problemet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/social-housing-ar-ingen-losning-pa-bostadsbristen-26182
Staffan Åkerlund

Ta Jan Jörnmarks varning på allvar

Den verkliga faran för Sverige är återregleringen av bostadsmarknaden.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-jan-jornmarks-varning-pa-allvar-26189
Erik Kalmaru

Det räcker inte med mysområden där marken är som dyrast

Diffust vem som ansvarar för det offentliga rummet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/det-racker-inte-med-mysomraden-dar-marken-ar-som-dyrast-26128

Digitalt språk i nya funktionskrav

Efter årsskiftet startar det konkreta utvecklingsarbetet med nya AMA Funktion.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digitalt-sprak-i-nya-funktionskrav-26100
Nils-Eric Sandberg

Om lagligt och olagligt

Exakt vad som är lagligt ska framgå av lagtexten.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/om-lagligt-och-olagligt-26098

Planering för effektivt resursnyttjande

Om produktiviteten ska förbättras måste planeringen förbättras.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/planering-effektivt-resursnyttjande-26092
Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085