Meny

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

Köp ”grön el” är ett miljöargument som används av elbolagen i marknadsföringssyfte. Försäljning av ”grön el” (verifierad genom ursprungsgarantier) eller koldioxidfri el är ett exempel på greenwash, skriver Johnny Kellner, fristående energi- och miljöexpert.

Marknadsföring som får ett bolag att framstå som om man tar ansvar för miljön utan att egentligen leva upp till detta har fått ett eget namn ”Greenwash”. I Sverige använder till exempel elbolag miljöargumentet ”köp grön el” i sin marknadsföring för att spela på företags och konsumenters miljöansvar och känslor. Byggbolag köper ibland ”grön el”, ofta i god tro, för att framstå som ett företag som värnar om miljön och för att förgylla sina årsredovisningar. Försäljning av ”grön el” (verifierad genom ursprungsgarantier) eller koldioxid fri el är ett exempel på greenwash. Av den svenska elproduktionen är redan 98 procent koldioxidfri. Alla kunder får redan dessa ”gröna elektroner” i sina eluttag vare sig man vill det eller ej. Den gröna el som erbjuds minskar därför inte utsläppen av koldioxid. Elbolagens försäljning av grön el borde snarare vara ett fall för marknadsdomstolen?

Grön el produceras i kraftvärmeverk med biomassa, sol, vind och vatten. Kärnkraften som också är koldioxidfri kommer att avvecklas i den takt som politikerna indirekt kan påverka via energiöverenskommelsen i juni 2016. Elcertifikattillägg som alla kunder redan i dag får betala på sina elräkningar är till för att ge utrymme för att investera i ny förnybar el, till exempel i vindkraft. Att då elbolagen försöker sälja ytterligare grön el för något öre mer per kilowattimme utöver det befintliga elcertifikatsystemet känns mycket märkligt. Ett argument som miljöengagerade har för köp av grön el är att när efterfrågan på grön el är större än tillgången så ökar trycket på utbyggnad av förnybar el. Men det kan i stället lika gärna innebära högre elpriser, så brukar marknadskrafterna fungera när det gäller tillgång och efter frågan. Hade elbolagen haft någon form av egen avsättningsfond för grön el till ny vindkraft hade det måhända varit mera trovärdigt. I vissa miljöcertifieringssystem ges extra poäng vid köp grön el. Man frågar sig då till vilken miljönytta? Man frågar sig också vem får de resterande två procenten av elektroner i sina vägguttag.

 

Gratis att gröntvätta elanvändningen

Utbudet från elbolagen av ursprungsgarantier av el är mycket högre än efterfrågan, vilket resulterar i att priset på denna el i stort är detsamma som för ”smutsig el”. Det är i princip gratis att gröntvätta sin elanvändning. Systemet med grön el i Sverige innebär således enbart en omfördelning av statistik som inte påverkar utvecklingen av energisystemet eller utsläppen av koldioxid.

Att köpa grön el som enda miljöåtgärd och som får ett bolag att framstå att man gör något för miljön är en form av greenwash vilket snarare riskerar att urholka bygg-
bolags trovärdighet när byggindustrin i övrigt bedriver ett
ambitiöst miljöarbete. Det går aldrig att köpa sig fri från sitt miljöansvar. Snarare borde elbolagens försäljning av grön el synas av marknadsdomstolen som ett exempel på en form av ”falsk marknadsföring” utan nytta!

”Riksrevisionen bör granska Trafikverksplanen”

Resurserna till underhåll bör öka.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/riksrevisionen-bor-granska-trafikverksplanen-25624
Staffan Åkerlund

Ifrågasatta domstolar skapar otrygghet

Ifrågasatta domar måste motiveras tydligt för att bli vägledande.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ifragasatta-domstolar-skapar-otrygghet-25635
Nils-Eric Sandberg

Hyror, potatis, grisar

Hyresregleringen finns fortfarande kvar, fast under annat namn.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hyror-potatis-grisar-25644
Fredrik Friblick

Priserna sjunker – marknaden fungerar

Sverige sticker ut i EU med högst kostnader för att bygga.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/priserna-sjunker-marknaden-fungerar-25599

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

Boxsystemet är skattetekniskt intressant, men det finns problem med modellen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/utredningarna-nar-inte-fram-till-en-ny-neutral-bostadsskatt-25585
Staffan Åkerlund

Förmågan att förvandla risktagandet till vinst

Kreuger såg i sin samtid möjligheter som inga andra såg. Och agerade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/formagan-att-forvandla-risktagandet-till-vinst-25593
Torun Nilsson

Dit populistens tanke inte når

Populister letar argument som bekräftar deras förutfattade eländesscenario.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/dit-populistens-tanke-inte-nar-25571

Nu kommer tryggheten till byggbranschen.

Annons.
Slipp risken för tvister och oseriösa kunder.
http://byggindustrin.se/sponsrat/sejf/nya-tjansten-som-gor-att-du-slipper-oroa-dig-uteblivna-inbetalningar-25651

Behöver byggandet industrialiseras mer?

Konstigt att politiker och debattörer tror sig veta bättre än företagen själva.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/behover-byggandet-industrialiseras-mer-25552
Staffan Åkerlund

Värld, värld, öppna dig!

Sverige borde titta på omvärldens satsningar på höghastighetståg.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/varld-varld-oppna-dig-25564
Pernilla Ström

Nonchalansen gör mig rädd

Hur är det ens möjligt att Transportstyrelsen så flagrant kan nonchalera Säpo.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nonchalansen-gor-mig-radd-25524